Begravningsceremonin

71274109

När någon närstående har gått bort är det väldigt skönt att ha ett tillfälle där man tillsammans med släkt och vänner kan ta ett sista farväl. Begravningsceremonin är till för just detta.

Den kyrkliga ceremonin går att anpassa till viss del för att ta hänsyn till den avlidnes önskemål, strävan bör vara att ge ett sådant avsked som den avlidne hade önskat.
Om man väljer att ha en borgerlig begravning så finns det inga regler kring hur ceremonin ska se ut så då kan man planera det precis så som man önskar.

När man har bokat kyrka och datum så kommer prästen ta kontakt med den anhöriga för att tillsammans komma överens om en tid och plats då man kan ses.
Vid detta tillfälle kommer man gemensamt att gå igenom vilken musik och psalmer som ska spelas och sjungas, eventuella tal, om man vill låna kyrkans bårtäcke (inga blommor på kistan) och andra eventuella detaljer.

Här följer ordningen för ceremoni i Svenska Kyrkan:

Kremationsbegravning

  1. Klockringning
  2. Inledningsmusik på orgel. Det är vanligt att församlingen står upp då de närmast anhöriga intar sina platser.
  3. Möjlighet till solosång eller solomusik.
  4. Psalmsång
  5. Griftetal (prästen eller närstående) med bön
  6. Överlåtelsen. Församlingen reser sig. Prästen gör korstecknet över kistan eller låter mull falla tre gånger på kistan.
  7. Läsning ur bibeln
  8. Psalmsång
  9. Begravningsbön med Fader vår
  10. Psalmsång
  11. Avsked. De närmast anhöriga tar avsked först vid kistan för att sedan återvända till sina platser. Sedan följer övriga i tur och ordning för att sedan återvända till sina platser. Eventuella tal hålls.
  12. Slutbön följd av Välsignelsen
  13. Möjlighet till solosång eller solomusik.
  14. Avslutningsmusik
  15. De närmast anhöriga lämnar kyrkan, övriga följer efter. Kistan lämnas kvar i kyrkan.
  16. Klockringning i enlighet med lokala seder.

Jordbegravning – med avsked vid graven

  1. Klockringning
  2. Inledningsmusik på orgel. Det är vanligt att församlingen står upp då närmast anhöriga intar sina platser.
  3. Möjlighet till solosång eller solomusik.
  4. Psalmsång
  5. Griftetal(prästen eller anhörig) med bön
  6. Överlåtelsen. Församlingen reser sig. Prästen gör korstecknet över kistan eller låter mull falla tre gånger på kistan.
  7. Läsning ur bibeln
  8. Psalmsång
  9. Begravningsbön med Fader vår
  10. Välsignelsen
  11. Psalmsång
  12. Möjlighet till solosång eller solomusik.
  13. Kistan bärs ut under orgelmusik. Närmast anhöriga går direkt efter kistan till graven, följda av övriga närvarande.
  14. Kistan sänks i graven
  15. Farväl vid graven. Närmast anhöriga går först, följda av övriga närvarande, fram och lägger ner sina blommor i graven. Eventuella tal hålls.
  16. Slutbön. Möjlighet till psalmsång och klockringning efter lokala seder eller anhörigas önskemål. 

Minnesstund

Det är vanligt att släkt och vänner samlas för en minnesstund efter ceremonin.
Minnesstunden är till för att tillsammans samtala och minnas den bortgångne samt kanske läsa någon dikt eller spela någon musik som inte fick plats i ceremonin och läsa upp telegram och blomsterhyllningar från anhöriga som inte kunde närvara.

Minnesstunden kan hållas var som helst egentligen, i hemmet, församlingshemmet eller någon annan lokal.
Vid minnesstunden brukar man bjuda på något att dricka och eventuellt något mindre att äta, detta kan man antingen ordna själv eller låta en cateringfirma ta hand om. I vissa församlingar finns det en husmor som ordnar mat och dryck mot en kostnad, så kontakta oss så tar vi reda på hur det är i just er församling.