Efter avskedet vid ceremonin så är nästa del i begravningen, gravsättningen. Det är den slutgiltiga platsen för den avlidnes vila. Det finns fyra olika alternativ för gravsättning och vad som finns tillgängligt för varje kyrkogård varierar. De fyra är minneslund, askgravlund, urngrav och kistgrav. Mer om varje gravsättningsalternativ finner du nedan.
När man valt det gravsättningsalternativ som önskas så ordnar vi med ansökan på den gravplatsen som ni valt. Den som vid sitt dödsfall var folkbokförd i Sverige har rätt till en avgiftsfri gravplats under 25 år. Den bekostas av begravningsavgiften.
I Stockholm kan man välja gravplats på de allmänna begravningsplatser som förvaltas av antingen kyrkogårdsförvaltningen eller av Svenska kyrkans församlingar. På vissa gravplatser gäller speciella villkor för att få bli begravd där, det kan till exempel vara att man den avlidne måste ha varit bosatt i den församlingen ett visst antal år, detta finns angivet i informationen om gravplatserna i vår bokning. Man behöver även ange tid och datum för gravsättningen för att de ska kunna förbereda gravplatsen. Det är viktigt att tänka på att enligt lag måste kremering eller gravsättning ske inom 30 dagar efter dödsfallet. Ett upplåtelseavtal upprättas av kyrkogårdsförvaltningen som ska signeras av gravrättsinnehavare. Har man familjegrav behövs inget upplåtelseavtal, endast gravbrev.
Om man begravs i kist- eller urngrav så ska man också ha en vacker gravsten som markerar minnet av den avlidne och denna behöver monteras på plats, men det är inget som ni behöver oroa er för, det tar vi givetvis hand om. Oftast monteras gravstenen en tid efter gravsättning och under vintermånaderna när det är tjäle i marken så är det inte möjligt att montera den rätt så då dröjer det tills tjälen har släppt i april eller maj.
I de enskilda gravarna sänks en urna eller en kista ner. En grav ger möjlighet att ha en gravsten eller annan gravanordning och att plantera växter. Vid kistbegravning kan kistan gravsättas direkt efter begravningsakten förutsatt att man har kommit överens om detta.Kremeringen av den bortgångna kan ske före eller efter ceremonin, men max 30 dagar efter dödsfallet. En urna gravsätts några veckor senare, ibland med en kort andakt för de anhöriga. Man kan också välja att låta kyrkogårdsförvaltningen ta hand om gravsättningen, utan anhörigas närvaro.
För graven gäller en gravrättstid om 25 år som i regel kan förlängas. Om inte gravrätten överförts till annan person kan gravplatsen återgå till kyrkogården och upplåtas för en ny gravsättning. Nya urnor eller kistor placeras intill befintliga stoft. Med respekt för den avlidna betraktas gravsättningen som definitiv och gravfriden ska värnas. För äldre gravar kan det finnas ett avtal om att gravrätten gäller för evigt.
På många kyrkogårdar finns en minneslund. Det är en anonym gravplats där det inte finns några enskilda gravvårdar utmärkta. Här finns i stället en stor gemensam plats för blommor och ljus.
Kyrkogårdsförvaltningen har hand om gravsättningen så det finns ingen uppgift om exakt var askan satts ned. Anhöriga närvarar inte vid gravsättningen.
En askgravlund är en form av minneslund. Till skillnad från gravsättning i minneslund är anhöriga välkomna att närvara vid gravsättningen av urnan.
På en gemensam plats, en mur, en pelare eller liknande intill gravområdet finns plats för en skylt med fyra rader text (exempelvis titel, namn, ort, födelse- och dödsdag). Namnskyltarna sitter uppe i 25 år. Kyrkogårdsförvaltningen sköter framtagning och uppsättning mot en avgift.
Både minneslund och askgravlund ger frihet från skötselansvar för de anhöriga men det är inte tillåtet att plantera växter eller på något annat sätt märka ut en enskild gravplats. Det finns i stället en gemensam plats för alla blommor och ljus och bänkar för den som vill sitta ned och minnas den avlidne.